22895540-C98xR

Kontrollera skålradien.
Innan slipningen påbörjas kan man testa den befintliga skålradien (om personen vill ha samma skålradie igen).

Kontrollera slipningen.
Vi använder BEC vinkeltestare. Detta verktyg kontrollerar om slipningen är centrerad under skenan. 
Med stödrullesystem på SSM-2 pro modellen kommer vi att centrera skålslipningen även om skridskoskenan är lite böjd (inga andra maskiner kan matcha detta). Om du använder en annan maskin måste skenan riktas upp med vår skenriktare SKR (eftersom i princip alla skenor är lite böjda). Annars kommer inte skålslipningen att centreras längs med skridskoskenan.

Kontrollera slipytan.
Vid slipning behöver man riva slipskivan då och då för att ändra dess form eller för att få fram nya slipkorn. När man är klar med slipningen bör slipytan ha en fin ytfinish. En dålig ytfinish (vågigt- eller ormskinnsmönster) är ett tecken på att slipskivan måste dressas. Om ytfinishen fortfarande blir dålig eller om skenan vibrerar är det ett tecken på att diamanten är slö och behöver bytas ut.

Kontrollera skärpan.
Det sista testet är att försäkra sig om att skenan är vass. Använd ett bryne och ta bort graderna på bägge sidorna av skenan. Ett tips är sedan att använda nageln för att kontrollera om man har vassa kanter. I annat fall måste skridskon slipas mer. 

Specialisering skåldjup.
Det är bra att veta att en större radie (t.ex. 26 mm) ger en grundare skål och en mindre (t.ex. 13 mm) ger en djupare skål.  För den som är intresserad kan nämnas att skåldjupet kan beräknas: D = (W² / 8R) * K, där K är en faktor nära 1, K = 2 / (1 + √(1 - W² / 4R²)) och D = Skåldjup, R = Skålradie och W = Bredden på skenan.

Forma skridskoskenan.
Här hittar du grundläggande kunskap om profilslipning av skridskor.
Vad är profilslipning?
Profilslipning eller radieslipning är när man ändrar skridskoskenans form på längden (man pratar i fot eller meter) för att maximera utövarens åkförmåga. Nya skridskor kan vara omaka från start. Vi rekommenderar seriösa utövare att profilslipa sina nya skridskor. Vid vanlig slipning under säsongen (plant eller med skålradie) kommer skridskoskenans form att gradvis förändras. Vid djupa skador på skenan skall en ny radieslipning göras. 

Fabriksformade skenor.
När man köper ett nytt par med skridskor kommer de med en viss radieform från fabrik. Olika märken använder olika radier.
Short track sträcker sig mellan 4m-15m, long track sträcker sig mellan 17m-27m och långfärdsskridskor sträcker sig mellan 30m-40m.
Ishockeyskridskor sträcker sig mellan 6'-13' och målvaktsskridskor sträcker sig mellan 22'-30'. Notera att 1 fot är 30,48 cm.
Konståkningsskridskor sträcker sig mellan 7'-8'. Dyra modeller kombinerar 2-3 olika radier.
Bandyskridskor är i princip raka från fabrik, de måste profilslipas till en radie som sträcker sig mellan 4m-8m. Målvaktsskridskor bör slipas till radie 6m.

Radiekurvors egenskaper.
Det är viktigt att hitta en form/profil som passar din åkstil. Det kommer att förbättra dina åkegenskaper avsevärt. Att tänka på när man talar om profilslipning är följande: acceleration, hastighet, manövreringsförmåga, stabilitet och energiförbrukning. Generellt kan man säga följande: En stor radie ger mer iskontakt. Det leder till högre topphastighet, bättre balans och är mer energieffektivt. Däremot kommer accelerationen och manövreringsförmågan att minskas. En mindre radie ger ökad friktion (mer vikt på en liten yta). Det ökar manövreringsförmågan och accelerationen på bekostnad av topphastighet, balans och energiförbrukning.

Generell rekommendation.
Det är vanligast att använda en radiekurva på skridskoskenan. Vid profilslipning av en ishockeyskridsko kan man ändra 60% av skenans längd (tå-delen och häl-delen bör lämnas orörda). Unga barn som redan kan åka skridskor bör ha en relativt stor radie runt 6 m. När de blir äldre och bättre på att åka bör den minskas till 5 m. Nästa steg blir 4 m (13'), detta när de är runt 15 år gamla.
För att hitta en passande radiekurva för vuxna ishockeyspelare kan man göra följande: dela kroppsvikten (i kg) med 2π (6,28). Ett exempel är att ta 75kg/6.28 som blir 11,9' (sen avrundar man till närmast hela fot). Detta betyder att 60% av den skridskoskenan (benämns som mittensektionen) ska ha en 12' radiekurva. Att hitta den perfekta profilen kräver mycket testande.

Pitch / Pivot point.
Den lägsta punkten på en skridsko när man står på isen kallas "pivot point" eller balanspunkt. Denna punkt är normalt placerad i mitten av skridskoskenan, men man kan flytta den framåt eller bakåt för att ändra "pitch" (vinkeln) mot isen.
Dessa vinklar kallas forward lie, neutral lie eller backward lie där framåtlutning eller neutral är mest populära. Att luta framåt är mer tröttsamt men ökar accelerationen. Att flytta en radiekurva bakåt på skridskoskenan kommer att ge en framåtlutning. Att flytta en rak åkyta mot främre delen av skridskoskenan kommer att ge en framåtlutning.

Konståkning.
Konståkningsskenor är bredare än vanliga skenor och de har taggar fram ("master picks" och en "drag pick") vilket ger visst besvär vid slipning. Skentjockleken varierar också mellan olika delsporter inom konståkningen. När man slipar en konståkningsskridsko bör man försöka komma så nära taggarna som möjligt utan att beröra dem.
Den nedersta taggen (eller "drag pick") skall slipas ner motsvarande det som slipas bort från skenan i övrigt. Annars kommer den att vara i en annan relativ position jämfört med när skenan var ny. Ett enkelt sätt att kontrollera detta är följande: Före slipningen placerar vi skenan mot en plan yta och vickar skenan så att taggarna kommer i kontakt med den plana ytan. Vi mäter avståndet vid skenans bakkant mellan skenan och den plana ytan. Detta avstånd bör hållas oförändrat. Efter slipning av skenan mäter vi åter, och avlägsnar så mycket från nedersta taggen att man återställer det tidigare avståndet. På detta sätt kommer man alltid att ha samma vinkel mellan skenan och taggen.
Om man lutar skridskoskenan mot isen kan man bara komma till ett visst läge innan taggen tar i. Detta läge kallas för "främre balanspunkten". Vid en piruett är det denna punkt som ligger mot isen medan nedersta taggen nuddar isen. Detta medför att området mellan den främre balanspunkten och taggen aldrig ligger emot isen. Nya konståkningsskridskor är inte slipade i detta område och detta spelar ingen roll eftersom området inte ligger emot isen. Vid slipning av en konståkningsskridsko behöver man inte slipa skålslipning i detta område. Det räcker att ibland slipa lite i detta område i samband med att man tar ner taggen lite.
En generell regel är att seriösa konståkare bör använda en skålradie mellan 11-16 mm (7/16"-5/8"). Mer avancerade konståkare kan åka på en grund skål runt 19 mm (3/4”).

Målvaktsskridskor.
Det finns många sätt att slipa målvaktsskridskor beroende på spelarens spelstil och hur han/hon önskar att skridskorna skall kännas.
"Stående (traditionella)" målvakter föredrar i allmänhet ett skåldjup av 16 - 25 mm (5/8'' - 1'') eftersom de kommer att röra sig i alla riktningar (speciellt framåt för att skära av skottvinkeln) och glida mycket i sidled. Målvakter som använder "butterflytekniken" föredrar i allmänhet 9 - 13 mm (3/8'' - 1/2'') eftersom de oftast rör sig upp och ned i höjdled och behöver gräva ner sig i isen (för att få ett bra grepp). Detta är den mest vanliga spelstilen idag.
Vid "snedslipad" skålslipning vill man ha olika höjd på kanterna under skridskoskenorna. Man vill ha högre kant på insidan (gräver ner sig djupare) och lägre kant på utsidan (ger utmärkta frånskjut och mjuk sidledsförflyttning). Sådan slipning erhålls enklast genom lämpligt val av stödrulle från en sats av stödrullar med olika diameter. Det är då lätt att alltid få exakt samma snedslipning. Denna slipning är inte så vanlig idag.

Istemperatur.
Det är avsevärd skillnad mellan skridskoåkning på hård (snabb) is jämfört med åkning på mjuk (långsam) is. Vid åkning på mjuk is (temperatur över -5 °C) kommer skridskorna att sjunka djupare in i isen. Detta leder till långsammare och mer tröttande åkning. En hård is (-5 till -8 °C) kräver att skenan har vassare kanter för att ge bra grepp.
Genom att anpassa skåldjupet kan man få samma känsla på båda sorters is. En mjuk is kräver en grundare skål medan en hård is kräver en något djupare skål jämfört med normalskål.